Hästens förutsättningar

Hästens förutsättningar för att må bra och kunna samarbeta;

Hästen som flockdjur behöver kunna springa fritt, leka och klia sin kompis, och bli kliad av en hästkompis. Vi människor kan inte ersätta hästens sociala relation till sin art. Hästen behöver ha frihet och röra sig många timmar per dygn. Den behöver gå med nosen i backen och beta/söka mat tillsammans med andra hästar för att må bra fysiskt och psykiskt. Om den inte får sina grundläggande behov tillfredsställda kan det uppstå ett dåligt mående som yttrar sig på olika sätt. Att få för lite beta/söka mattid samt grovfoder skapar stress både psykiskt och fysiskt och kan visa sig genom nervositet, vävning, krubbitning, magsår, kolik, och en ledsen, dämpad häst. När hästen får gå ute många timmar och röra sig fritt i alla gångarter, tillsammans med hästkompisar, stärker den upp sin kropp på ett naturligt sätt utan belastning och blir tillfreds av att vara tillsammans med sin egen art. Hästarna får utlopp för sina behov och blir lugnare. Det mentala välmåendet ger en harmonisk häst som kommer att vilja arbeta tillsammans med sin ägare. Immunförsvaret blir starkare genom att hästen mår bättre på alla plan, att vistas ute i frihet med andra hästar gör att hästen lär sig på ett naturligt sätt att koordinera sina rörelser, stärker sin balans och kan uttrycka sig fullt ut. Hästens kropp får arbeta utan krav och hållbarheten ökar väsentligt för att ; Hälsan i sig själv stärks upp av att många timmars naturlig rörelse påverkar andningen, blodcirkulationen, lymfcirkulationen, styrkan i muskulaturen, senor, leder och skelettet. Detta ger hästen en god grundkondition och smidighet på ett naturligt sätt. Sammantaget blir våra hästar harmoniska, välmående individer om vi hästägare tar vårt ansvar och hjälps åt att tänka igenom och genomföra praktiska förändringar så att hästarna får dessa förutsättningar som de har rätt till. Precis som människan behöver vara i närkontakt med andra människor behöver hästen vara i närkontakt med hästar för att må bra. Hästarna har sitt behov och språk inom sin art och att isolera dem från varandra är att ta ifrån dem deras naturliga sociala liv. Har vi rätt att göra så? Ibland hör jag talas om att, det är risk att hästen får skador om den går ute med andra hästar. Av vilken anledning är jag tveksam att låta min häst få umgås med andra hästar i stora hagar som har flera matplatser? Är det mitt stora Ego - eventuella skador som gör att jag inte kan tävla, visa upp min prestation, vinna rosetter mm. mm. Är det så att rosetter, ära och berömmelse är viktigare och går före hur hästen har det i sitt liv? 'Hästar är flockdjur och har ett stort socialt behov. Enligt 2 kap. 1§ Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning, saknr. L 101 ska hästens sociala behov tillgodoses. Det är fördelaktigt att hålla hästar tillsammans med artfränder, där individerna har fysisk kontakt med varandra. Bristande social kontakt kan leda till utveckling av oönskade beteenden, till exempel olika former av stereotypier och apati. En vanlig uppfattning bland hästhållare är att skaderisken ökar i och med grupphållning och att det är en anledning till att inte hålla hästar i grupp. Detta har enligt ny forskning motbevisats, där man sett att denna riskfaktor är grovt överskattad. Eftersom hästar är flockdjur är det bästa sättet att tillgodose hästarnas sociala behov att hålla dem i grupp.' Källa Länsstyrelsen Västernorrland När du stänger stalldörren för kvällen och lämnar hästen, kan du säga med rent samvete att hästen har under dagen haft det bra utifrån sina behov som häst, och har både hästens och din gemensamma upplevelse varit bra? Om inte, vad gör du då?

Hela hästens miljö

Ser du till hela hästens miljö? Hagar- hästkompisar - mat - plats i stallet - lugnt - oljud - bredvid rätt kompis. Hur har hästen det under resten av dygnet då du inte ser den? Hur hanterar andra människor din häst? Lyssnar du på vad hästen säger genom dess olika kroppsliga signaler. Se på uttrycket i ögonen, kring munnen, öronen, svansen, hållningen, lugn eller orolig, avslappnad eller spänd. Fundera igenom vad signalerna beror på. Vi behöver fråga oss om arbetet är anpassat till vad hästens kropp och mentalitet klarar av, samt variation, arbetspassens längd, vila, ev. aktiv vila. Är du tydlig och berättar för hästen vad och hur ni ska göra? Får hästen många signaler så att den faktiskt inte vet vad den ska följa? Passar utrustningen du använder? Hur använder du den? Vad upplever hästen av den? Håller vi kraven på den nivån som hästen kan klara av med glädje och vilja utifrån dess förutsättningar och utbildningsnivå Är vi ett team eller inte? Lyssnar vi på varandra? Om inte vad gör du då?

Foder & vatten

Äldre hästar behöver längre tid på sig att äta än övriga hästar, de brukar vila en stund och sedan fortsätta äta, då måste det finnas mat kvar. Behoven hos äldre hästarna behöver tillgodoses utan att de för den skull blir isolerade ifrån andra hästar om de för övrigt har det bra i flocken. Hästen behöver äta sitt grovfoder från marken/golvet för att; det är bara då som tuggytorna i över och underkäke kan bearbeta fodret utifrån hur hästens anatomi är byggd och är det naturliga och normala för en häst. I annat fall kan tänderna påverkas negativt. Gällande för alla hästar: (dock kan tätare intervall av munhälsokontroll för den äldre hästens tänder planeras) Hästarnas tänder bör inte raspas i tid och otid, att göra munhälsokontroll och endast justera, behandla ev vassa kanter el vad veterinären kommer fram till är bättre för hästen. När hästens tänder är icke fungerande eller har slutat växa slits de ner och hästens tid i livet är begränsad. Hösilage innehåller ofta mycket vatten, fodra utifrån torrsubstansen. Hästens behov av tillräckligt mycket fibrer tillgodoses av grovfoder, hö och hösilage. För lite grovfoder ger för kort ättid och det visar hästen genom beteendestörningar. Att öka hästens grovfodergiva istället för att ge hästen kraftfoder gör att hästen får längre tuggtid och tillgodogör sina tarmars behov. Det mår hästen bättre av. Överutfodring av kraftfoder, skapar ett stresstillstånd i kroppen, dels för hästen att kunna bearbeta kraftfodret som ofta är spannmålsprodukter (stärkelse) och en för hög energinivå för kroppen som är hälsoskadlig. Hästens kropp är inte kapabel att spjälka en stor mängd stärkelse. Hästen är en gräsätare! Om hästen står på spån eller torv, lägg till halm av god kvalitet förutom grovfodret i nattmålet, avstressande för både sinnet och mag/tarm paketet. 6 timmar utan grovfoder kan betraktas som svälttillstånd för hästen och kan bli grogrund till magsår.Hästen är en gräsätare och behöver i de allra flesta fall inget kraftfoder alls. 'Spannmålsbaserat kraftfoder ökar risken för problem som kolik, korsförlamning, magsår och beteendestörningar och har också visat sig ge mer mjölksyra i blodet samt lägre blodsocker och blod-pH under arbete, något som är förknippat med trötthet och sänkt prestationsförmåga' Källa SLU;s Webb. 'Hästar som utför lätt arbete utfodras med fördel med fri tillgång på ett grovfoder med något lägre näringsinnehåll. Detta medför att de inte blir överviktiga samtidigt som de får sin konsumtionsförmåga och sitt behov av lång ättid tillgodosedd. Ett energirikt grovfoder kan däremot utgöra hela fodergivan för högpresterande hästar. Tänk på att det är mycket viktigt att analysera grovfodret för att ta reda på näringsinnehållet, vilket krävs för att kunna göra en korrekt foderstat.' Källa LänsstyrelsenVästernorrland Se SLU Sveriges Lantbruksuniversitets studie ang. prestation/grovfoder. Är det dålig tillförsel av vatten (för lågt tryck i vattenkoppar) Ställ in en hink, hästar dricker hellre och bättre ur hink. Är hinken slut på morgonen ställ in två hinkar eller en större. Förutom helheten i hästens liv för dess förutsättningar behöver vi ställa oss frågan, vilken typ av arbete är lämpligt för denna häst utifrån hur den är byggd och dess mentalitet i förhållande till mig själv och mina mål. Temperamentet ska passa ihop med mitt för att vi ska kunna bli ett team och uppnå ett bra samarbete med gott resultat. Hur länge är lagom arbete (uppbyggande och inte nedbrytande)? Hur kan jag variera arbetet? Vad i träningen behövs det mera av, smidighet, styrka, uthållighet eller kanske finstämd kommunikation och lätthet i ridningen? Har vi kul tillsammans? Om inte, vad gör jag då? Det kan vara stimulerande att byta träningsform för en tid, våga prova på något annat som har ett annat synsätt på hästar och ridning. Där man ödmjukt tar hänsyn till både häst och ryttares möjligheter. Kanske kan en kombination av olika ridsätt främja ditt mål med ridningen.

När hästen behöver få lämna jordelivet

Då har vi människor skyldighet att ställa vårat Ego åt sidan och ta ansvar för den sista, fina värdiga handlingen vi kan göra för vår vän hästen. Min önskan är att alla hästar ska få avsluta sitt liv hemma i lugn och ro, inte behöva bli stressade av att bli skjutsade till något ställe som luktar konstigt och känns obehagligt. Många gånger väntar vi för länge och hästen får lida för det. När hästen inte har hälsan i behåll så att den kan röra sig i hagen på ett normalt sätt utan smärta, lägga sig, ställa sig upp, stå utan att avlasta sina framben, har smärta som inte är övergående, då är hästens livskvalitè inte tillräcklig. I många fall kan hästen behandlas med goda resultat, i vissa fall kan det vara viktigt att begrunda om behandlingarna är värda sitt pris för hästens skull, eller om behandlingar görs som alternativ till att vi människor har svårt att låta hästen avsluta sitt liv. Att tacka hästen för allt den givit och ta farväl i lugn och ro gör att Du också efteråt känner att du inte svikit hästen eller dig själv. Det svåra ligger ofta i att ta beslut och beställa tjänsten, att avliva sin häst. Nu för tiden har vi förmånen att mycket kompetenta och lugna människor som kan sitt arbete kommer hem och hjälper dig med detta. Det finns lugnande medel att använda ifrån veterinären och hästen får något gott i en hink och kommer inte att märka eller ha obehag av avlivningen. När skottet hörs faller hästen samtidigt, hästen dör med en gång och du har besparat den mycket obehag och funnits med den till slutet. Om detta känns övermäktigt kan du be någon annan, en lugn person att stå tillsammans med hästen, det är inte mindre värt på något sätt utan ett lika bra avslut. Fullständig information finns att få av de som tillhandahåller dessa tjänster. Rekommendationer om vem du kan anlita kan du få ifrån veterinärer och kunder som använt denna tjänst. Det är ofta så att tanken kommer 'varför gjorde jag inte detta tidigare' när jag låtit hästen avsluta. Många funderingar och mycken oro har varit tärande kanske under en lång tid, i onödan för mig och ett längre lidande för hästen. Tänk igenom denna process flera gånger så är du förberedd om du plötsligt behöver ta ett snabbt beslut och likväl om du ska planera en lämplig tidpunkt. Så hjälp varandra att klara denna sista viktiga handling framför allt för Hästens skull i tid, och för din egen skull.